Varje år samma bitterljuva känsla när sommaren går mot höst och semester mot arbete. Listan på saker som skulle hinnas med under den långa sommaren blir plötsligt aktuell och du inser att du helt missat att bocka av flera upplyftande punkter. Förrådsrensningen… Tapetseringen… Allmänt fix och trix….

I gengäld har du så många andra upplyftande och energigivande minnen med dig i sommarbagaget. För min del innebar sommaren 2017 en virvelvind av internationella gäster i min mans turistföretag, där min roll främst var/är att baka bullar och packa matsäck. Jag kan konstatera att mormors gamla hederliga sockerkaksrecept är det mest gångbara hos alla nationaliteter, i kombination med familjens samiska glödkaka. Jag har lärt mig så mycket nytt. Som att ickesvenskar gärna inte storfikar sent på kvällen. Att jag snabbt kan svänga ihop en riktigt god vegansockerkaka utan ägg, smör och mjölk. Att vegetarianer som inte äter vare sig grönsaker, ost eller svamp blir mätta även av min lilla matlåda. Att vissa gäster vägrar kliva ur bilen för de bär för fina skor. Och att det är väldigt skönt att lämna över matväskan till sambon, vinka adjö och själv kunna mysa med barnen medan han får sköta det utrikiska snacket ute i skogen.

Utan att bli alltför personlig var det inte många år sen som vi efter en olycka inte visste om han någonsin skulle kunna jobba igen och vi tog dag för dag utan att våga planera längre än till nästa sjukhusbesök. Att idag se hans företag och idé växa och väcka detta intresse har varit den allra största behållningen för mig denna sommar.

På detta en grand final i goda vänners lag på fantastiska Gotland så var jag redo att möta hösten igen.

Glad, tacksam och ödmjuk över att telefonen började gå varm från kunder som väntat mig åter, uppdrag som ramlade in och en almanacka som snabbt var fylld igen. Med skrivjobb, möten och nya utmaningar i min egen bransch, långt från bullar och björnskådarmackor.

Nu kör vi mot höst!